Om köttallergi/alfa-galsyndrom

Alfagal/Köttallergi är en allergi med IgE antikroppar riktade mot oligosackariden galaktos-alfa-1,3-galaktos (alfa-gal). Alfa-gal finns hos alla däggdjur (djur som föder levande ungar som diar) men saknas hos människor och hos högre primater. Alfa-gal överförs från fästingar som har alfa-gal i sin tarmkanal och saliv. Efter fästingbett kan man börja producera antikroppar mot alfa-gal. Det kallas för sensibilisering och kan leda till allergiska reaktioner, alla som är sensibiliserade blir inte allergiska utan ca 80-90% har antikroppar utan symtom. Det är oklart varför det är så men bland annat vet man att personer med blodgrupp B och AB har lägre risk att utveckla allergin, kanske beroende på att antigenen i B-blod liknar alfagal i uppbyggnad. Om man har symtom och antikroppar mot alfa-gal får man diagnosen alfa-gal syndrom.

Allergin har inte varit känd så länge. År 2009 beskrev amerikanska forskare att man kan få fördröjda allergiska reaktioner efter intag av däggdjurskött och att de som utvecklat denna allergi har allergiantikroppar mot kolhydraten alfa-gal. Att svår matallergi kan bero på allergiantikroppar mot en kolhydrat var något helt nytt. Tidigare trodde man att matallergi enbart berodde på att man har allergiantikroppar mot proteiner i mat. De första forskarna på området finns i Australien och i USA. Allergin, däremot, finns i stort sett i hela världen. I Sverige finns den i den södra halvan, där fästingar finns. Den fästing i Sverige som kan orsaka allergi mot alfa-gal är den så kallade vanliga fästingen, ixodes ricinus, som finns i stora delar av Europa. I USA är det the Lone Star tick, amblyomma americanum, och i Australien the Paralysis tick, ixodes holocyclus.

Symtom uppstår 2-7 timmar efter intag av däggdjursprodukter till exempel kött från nöt, fläsk, lamm, vilt. Vissa men inte alla reagerar också på livsmedel som innehåller gelatin, mjölk samt läkemedel med däggdjursprodukter

Dessutom är vissa väldigt känsliga och reagerar även vid hudkontakt med däggdjursprodukter tex rått kött, ull och läder med hudutslag. En del reagerar också på matos, dessa reaktioner kommer oftast snabbare än vid intag av kött.

Man kan ha ett symtom eller flera. Dessutom är allergin lurig då den inte alltid ger reaktioner och inte alltid samma symtom.

Om man ätit något som innehåller alfa-gal kan reaktionen triggas av så kallade kofaktorer. Dessa är alkohol, fysisk ansträngning och NSAID ( icke steroida antiinflammatoriska läkemedel) som till exempel Ipren men även annan stress som tex sjukdom kan också trigga reaktion.

Diagnos ska helst ställas av en allergiläkare med hjälp av berättelse om reaktioner 2-7 timmar efter måltid (ofta på natten), tidigare fästingbett samt blodprov där man mäter IgE mot alfa-gal (ImmunoCap).Ett positivt värde är >0.10. Resultatet av testet ger inte någon vägledning om hur allvarliga reaktioner man får. En person med lågt värde kan få väldigt allvarliga reaktioner, och en med högt värde kanske knappt reagerar alls. Varför det är så vet man inte ännu. Prov ska inte tas om man inte har symtom, detta beror på att man kan ha IgE antikroppar mot alfa- gal utan att vara allergisk.
Ibland tas prov för köttproteiner för att utesluta andra allergier om alfa-gal är negativt. Om dessa är positiva samtidigt som alfa-gal är positivt betyder det inte att man har en separat allergi för dem utan det är förekomsten av alfa-gal i provmaterialet som ger ett falskt positivt svar. Detsamma gäller även för testerna för hund och katt, så för att utreda separat katt/ hundallergi behöver man ta ytterligare prover.

Pricktest ska inte användas av flera skäl. Dels kan de utlösa en reaktion då substansen som används innehåller alfa- gal, dels ger det inte tillförlitliga svar. Så kallade intradermala tester kan eventuellt vara ett alternativ.

Vi avråder från hemtester då en del av dessa görs på hår som inte innehåller alfa- gal antikroppar. De som görs på blod mäter ibland IgG antikroppar, vilket inte har någon betydelse för alfa-gal medans de som mäter IgE mäter inte IgE-antikroppar mot alfa- gal och är därför inte tillförlitliga.

Det finns ingen behandling mot allergin utan det som gäller är att utesluta däggdjurskött från kosten. Vissa behöver också utesluta mjölk, gelatin och läkemedel med däggdjursinnehåll tex magnesiumstearat, stearinsyra, gelatin och laktos

Vid reaktioner med bara ett symtom tex utslag eller magbesvär kan man ofta dämpa symtomen med antihistaminer tex, desloratadin eller Allegra. Vid symtom från ≥ 2 av (hud och/eller slemhinna, luftvägar, hjärta-kärl, Gi kanalen) talar man om anafylaxi som skall behandlas med injektion av adrenalin (Epipen). Eftersom upp emot 50% riskerar att drabbas av anafylaxi rekommenderas att alla ska ha två Epipen samt en behandlingsplan för akuta situationer. Den skrivs av din behandlande läkare, som också skall visa dig hur sprutan fungerar. Även om du aldrig haft en anafylaktisk chock är det bra att sätta sig in i vad en sådan innebär. Du kanske också ska informera din familj och även vänner och kollegor om var ditt ”akutkit” finns om det skulle behövas. Om det finns risk för svår reaktion om du av misstag får i dig däggdjurskött eller inälvsmat så ska du alltid ha med dig ditt ”akutkit”.

Om man är drabbad av allergin rekommenderas att undvika nya fästingbett då allt talar för att det kan leda till en försämring av allergin tex om du tidigare tålt mjölkprodukter kan du efter ett nytt fästingbett börja reagera på mjölk.

Vid fortsatta besvär trots däggdjursfri diet ska du i första hand hand kontakta din läkare. Be om remiss till allergiläkare om du inte redan är utredd av läkare med kunskap om köttallergi. Vid sjukhusens allergimottagningar finns ofta dietist med kunskap om matallergi. Om du har uteslutit allt kött och ändå inte mår bra, så kan du testa även att under några veckor utesluta mejeriprodukter om du inte redan gjort det. Om inte det hjälper kan det vara något annat du använder som är orsaken till reaktionerna. Då är det viktigt att du utreds av allergiläkare.

Det finns en hel del forskning om alfa-gal. Astma- och allergiföreningen köttallergi/ alfa-gal samarbetar med ett forskningsteam på Karolinska Institutet under ledning av professor Marianne van Hage, som också fått bidrag från Astma- och Allergiförbundet för sin forskning.

Vi vet att man ofta är kunskapstörstande när man fått en diagnos och därför rekommenderar vi att man söker på tillförlitliga källor.

Tyvärr finns det ingen information på patiensidorna på 1177. Dock finns det information för vårdgivare i form av ett Vårdförlopp för matallergi. Det här dokumentet innehåller en del information om alfa- gal. En uppdatering pågår där det också kommer finnas mer information. Från föreningen arbetar vi med att även patientsidan ska ha information.

På internet kan man söka forskningsartiklar på till exempel Pubmed, Science direct och Google scholar.

På facebook finns många grupper och en del om alfa-gal, och som så mycket annat på Facebook är en del tillförlitliga och många andra helt oseriösa. Det är därför viktigt att läsa med försiktighet. De sidor vi kan rekommendera är i Sverige gruppen Köttallergi. I USA finns mängder av grupper, den vi rekommenderar är Alpha-gal Information: Evidence-Based Support, där finns mängder av tillförlitlig information.

På medlemssidan kommer vi publicera aktuella artiklar i ämnet.

Det bästa sättet att ta bort en fästing är att frysa bort den, visar forskning från Australien, där alfa-galallergi också finns. Forskning har visat att alfa-gal finns i fästingens saliv och i ”mag-tarm kanalen”. Tyvärr finns ingen bra fryssprej för det i Sverige. Du kan använda en fästingborttagare för att ta bort fästingen, men var noga med att få med hela fästingen och att inte klämma den. Se här en video, som den australiensiska forskaren Dr Sheryl van Nunen, som var en av de första inom forskningen om alfa-gal.